Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1595 629
arftagne af någet fast jordegodz uthan sådant alt blifve vidh svärdz-
siden, som thett och af ålder brukeligit varit hafver i Sverige intil
Birge”, som till en grefve giord blef och sedhen kalledes Birge jarl”,
hvilken förvandlede then gamble stadgan och efterlot syster tage arflot
medh brödern i jordegodz. Men? ther och icke lösöre förhanden vore,
så monge som jungfruen skulle uthstyres medh, att hon då motte be-
holle någre af godzen, till thess hon af ränthen hade upborit så mykit
hennes medgif vare borde, och göres så en ändring, hure mykit en
jungfru för hvart hundret dalers ränthe, som på hennes del i godz
faller, schall uthi peninger och lösörer bekomme ”.
Thernest skall och then friboren man, som en adelsjungfru frie
vil, icke vare förbundin att gifve henne någet fast jordegodz uthi
morgengåfve uthan allenest uthi lösörer och peninger anthen efther
Sverigis lagh eller så stor summe uthi vederlagspeninger, som then
brudeskatt kan vare, som jungfruen af faders eller moders gårdh medh
sigh får och till honum förer, doch så att bådhe brudeskatt och veder-
lagspeninger leggis beggis theris qvinköns barn till godhe, om the
någre sammanafla. Vil och någer jordh gifve i mårgengåfve, dhå
gifve medh sådane förordh, att hon beholler henne oqvald i sin lifs-
tidh, om the icke barnbundne vore, och efther hennes dödh löse
mandzens neste frender och erfvinger jorden igen medh silf eller pe-
ninger för så mykit, som husfruen skulle till mårgengåfve i lösörer
bekomme.
Morgongåfven, som i lösöre gifven blifver, then blifve vidh qvin-
köns side allenest, oansedt mandzperson lengre lifde.
Alt frelst jordegodz, anthen thet erfvis, köpis eller elliest medh
någet laga fongh kommer til någen slecht, dhå må thet skifftis och
delis effther lagen och börderättin emellen manköns personer. Men
om någen mans person innen fempte ledh icke finnes, dhå skole arfve-
godzen falle till qvinspersonen. Är thett och så, att icke mere jorde-
godz i förrådh våre bröder eller slecht emellen än till en lest upbördh
och ränte, dhå måtte the sigh therom således förena, att en, then? som
bäst fallen vore”, beholler och blifver vidh godzet, och the andre tage
för theris lott en skäligh peningh. Doch hvar then, som samme godz
tilfaller, uthan mandzerfvinger affölle, dhå skall f:te godz åtter komme
igen till en, then som ther till nemist bördigh och? bäst ther til fallen
är, anseendes, att hvar thett skulle i monge deler skifftes, dhå kunde
ther af ingen tienist hollis, och skulle tilefventyrs medh tidhen efther
lagen komme under skatt eller sälies neste frender.
Then? olaglige och monge fattige män af adel skadelige osed, som
i någre år upkommin är medh jordepantninger, så at rentan af godzen
icke må löse summan, som på them utlänt är, tesligis blifver och cronen
med sådanne förpantninger i vapnetiänisten så försnellet, at cronenes
herre icke vet, hos hvilken parten han tiänist finne skal; therutöfver
varde och monge olidelige vilkor i pantebrefven inbegripne, at then
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
