Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
634 1595
nöd eller farlighet hender påkomme: efter f:te privilegier lyde uthan
nogen exception och undentagilse, fråges förthenskuld, om h:te v.
öfverhet eller hennes mansarfvinger ville, thet man doch aldrig för-
hoppis eller förmode vill, trengie Sverigis undersåter påvisk lärdom på
och elliest handlede gönom onde tilskyndere emot ed och lyfte, om
ock Stockholms stadz inbyggere skole förplichtede vare att göre sin
öfverhet eller hennes manlige afföde i sådanne fal bistånd och icke
skilie sig therifrå.
Thernäst berope sig privilegierne, att the äre gifne med richsens
rådz räd: ges therföre om ock h. f. N. sampt alle richsens råd
hafve efter konungens eds innehold varit uthöfver och endrechteligen
samtyckt f:te nye privilegier.
Tridie frågen, att efter i privilegierne förmelles, att Stockholms stad
skall beholle och obehindret niute alle the hus, som för konungens
regementz tid ifrån staden kompne äre, och fasta konunga bref ther
uppå gifne: fråges om thesse nye privilegier måge framfarne konungers
bref till inthet göre.
Fierde frågen. Hvarföre Vesterårs, Arboge och andre cronones
upstäder kring Mäler icke måge, såsom adeln och Upsale stads inbyg-
gere, vare fri för strömpenninger, althenstund the bo alle i ett konunge
rike?
Fempte frågen. Om lagen och rettvisen kunne gille att tage pri-
vilegier på anners arf, såsom i andre articulen står, och hvar tiende
penning af alt arf, som af staden och annorstädes erft blifver, skal
komme till stadzens bygning?
Siette frågen — af elfte artiklen. Om och tilbörligit är, att borg-
mestere och råd i Stockholm skole allene döme och slite alt thet i
staden brytis och uthelycke konungens fougte och befalningsman emot
gamul lag, som så lyder: Radz. B. 2 C., att inge doma måge borg-
mestere och råd döme, uthan fougten eller hans bud är ther när; item
hure then halfparten af’ all sachöre, som faller i Stockholm, förståes
skall, om målsägendes del och konungens skole skiftes och leggis till
stadzens?
Siuende frågen. Hvilke the hampner äre, som rätte skäriekarlar
skole lende till, och [i] hvilke statuter, gamble eller och nyligen af k.
Sigismundo författede, förmelt blifver om sådane hampner, såsom i
then 21 art. i privilegierne berört varder.
Ottende fråge. Efter then 22:e art. förmeller, att öfverskipende
vid Södre Telge, som Stockholms inbyggere med theres privil
hafve verfvit förbod på, fråges om ock h:ne f. hertig Carl, som nu
regerendes herre är öfver f:te Telge, hafver varit therom tilbörl. besökt
er
och åtspord, för än sådanne privilegier gåfves och vedertoges, och sådant
samptyckt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
