Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
afhändt, ibland hvilken tionde och var en stor del sit egit afradh, ther
uthöfver han sig högeligen beklage och besväre.
9. Om thed är rätt, ath her Arfvid hafver ödelagt en Vastena
slotz sågeqvärn och ther byggd en sin egen miölqvärn och utan
h. f. N. lof intagit en ström i Öringe på h. f. N. äger och för-
tagid vathned til h. f. N. äger; item hvi han uthan bref och til-
stånd hafver för nogre år seden tagit sig til nogre cronones
gårder vid Öijebro uthan nogit vederlagh; deslikist hvi hann
hafver lagt Stertinge skattäger under Boxholm; sammeledis öde-
lagt Flämming och anned m för f:de Boxholms skull?
Den förre sågeqvern stodh på Boxholms ägor dogh uthan besvä-
ring, män effter både för skogen var uthuggen och låg bönderne oläg
ligen för lånng väg, för timbrid och bräde körslen skull, effterloth h.
Arfvidh effter Anders Grises och hele häridz trägne begären, att f:de
sågeqvern motte komme till f:de Öringe skatteström, en stor half mile
närmare Vastena, med skattebondens samptyche, f. N:s ströme, som
i mång år tilförene lågh ödhe, aldelis uthan men och hinder: thed be-
viser klippen, som ligger mith i åen, som klöfver strömmerne. Och
aldrig skall bevises, att nogen hvarken f. N. fougde, rättere eller bondhe
seden deropå taled, klandred eller örked hafver, uthan frit att bygge
sin ströme, om the elliest hade veled eller syntes nyttigt. Icke hafver
h. Arfvid heller latid bygge nogen miölqvärn i thed f:de förre sågefall,
ändoch thed är på hanns egne äger, hvilked ännu ytterligere är till att
randsake igenom gode män, thed h. Arfvid och begärer så ske motte.
The godz vid Öijebro hafver hann lagdt cronon sitt fasta arf före
till it häffdebythe, ändog thed bythe sedan blef förandred. Och hvar
bevises kann, att her Arfvid i thed kann hafve cronon nogit ifrå, til-
biuder han att gifve 2 peninger för en eller svare effter lagen.
Stärtinge är frelse och iche skatt, bevises med tvenne konunge
bref, och hvad crono och frelse äger i Flamminge belanger, hafver
hann vederlagt medh sit faste arf.
10. Hvarföre hann hafver anklagit och förfört en cronones
tienare och befalningsman i främmande konunge rike och seden
fulfölgdt och siälf exeqvired den dom som gifven var?
Hann hafver aldrig förfört honum eller nogen, thed skall aldrig
bev uthan rätted sig efther tvenne k. M:tz bref, hvilke nogsampt
utvise, ath han ingen orsach der till hafver varit, mykid mindre k. M.
der om at beskylle.
11. Hvarföre hann hafver kraft synnerlige ed af hvart ständ i
thenne landzände?
Hafver icke varit nogen synnerlig, uthan den general ed, som alle
ständer hafve giordt öfver hele rikit; där till han icke heller allena, uthan
med sampt h. Axsill Biälke til Häridzsätter och Sven Mänson til
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
