Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
758 1596
h. k. M. strax hon af [honom?] oss tilskikad vardt, påminte hvad fell vi
der utinan förnimme, och då i f:te Suderkiepung alle innan och utan
rådz, andelige och värdzlige, edle och oedle, yppare och ringare, utlofvade
att vele uti h:te k. M. frånvare bevisse oss all tilbörlig lydna, retrådig-
het, trohet och velvillig tienst, derföre samptyckte vi då för stendernes
ydmiucke begären och tilsagde lyffte att velle blifve vid regeringen på
the velkor, som uti f:te beslut författade blefve och ther utinan ut-
tryckeligen förmälles, hvilken regering oss förhoppes, att vi så vell
sedan som och tilförende med then aldrehögstes guddomelige tilhielp,
sampt med ricksens rådz råd och bistånd med sådana flit, trohet, möda
och bekymber föreståt hafva, som vi först för Gud alzmectig, h:te
k. M. och Sveriges rickes trogne inbyggiare, så och hvar erlig man
trygeligen och sanferdeligen velle til svars vara, efter som velbe:te g. h.
ricksens råd och flere erlige svenske men, som sådant vettärligit är, oss
ett sanferdigt vitnesbörd ther uppå gifve kunne. Men efter thet att
f:te Suderkiepungs beslut nestan uti ingen måtte efterkomedt varder,
så mycked regeringen tilkommer, som ther hos uttryckeligen skall för-
melt och bevist varda, såsom först ther uti, att såsom utlofves, thet oss
skall bevisses hörsamhet och lydna till h:te k. M. och ricksens gagn
och besta, der handles aldelis tvert emott, dy hvad vi anten med bref
eller elliest biude och befalle fram och velle till h:te k. M. och ricksens
gagn och besta bestelt och förordnad hafve, thet förbiude andre och
giöre tilbacka tvert emot vår befalning, efter som eder alle vell vitter-
ligen är hvad h. Claes Fläming i Findland, h. I Göstaffson i Vester-
götland, h. Arfved i Östergiötland och h. Carl i Småland, och andre
theres medhielpare flere sig flerestädes företaga, hvilke icke allenast
berope sig vppå stora fulmacter och befalninger, som the sig ifrån
Pålan förverfvad hafve, och thermed understå sig vele råde icke allenest
licke brede vid oss, utan endels mere en vi, och giöre hvad them sielf
synes tvert emott vår befalning och lätte icke blifve ther vid utan både
med föracteliget tall och bref här och ther i landzenderne emot oss
sig förnima latte, både the och genom andre theres hielpares hielper
flere.
Till thett andre varder och emot f:te Suderkiöpungs beslut handlad,
der som förmelles, att till alla ricksens embeter, ner så behöfves, skole
vi med ricksens råd och flere the förnemste stender förordne them,
som undersåtterne kunne tienlige och nyttige vara, der om och under-
såtterne i landzenderne, ther sådana embeter behöfdes, skulle tilkenne
gifves och the hafve ther på theres frie vall. Nu varder icke allenast
befalningsmen tilsatte och fulmacter utdelte uti förnemblige embeter,
utan månge drage och till Pålan och förskaffe sig befallning både till
fogter, domare och andre kall och embeter, ther igienom the söckie
theres egen fordell och besta, och varde sådane ther till befordrede,
oansett hvad heller de skickelige, tienlige och undersåterne nyttige äre
eller eij.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
