Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
778 1596
Efter nu, ärlige dannemän, sådane osanfärdige beskyldninger utan
någon skäl och grund och, såsom oss hoppes, k. M. aldeles ovitterligen
om oss i landet varde utspridde, ther egenom vårt gode furstelige
nampn varder förklenedt och stor oordningh i landet dagligen mer
och mer tilväxe och öfver handen tage, therföre vil vara af nöden, at
menige Sväriges rikes ständer k. M. medh budh och bref besökie och
af h. k. M. ödm. och flitel. begäre, såsom och alfvarligen råde och för-
mane, thet vi brede vidh them göre vele, at h. k. M. ville sielf begifve
sigh hit inn i riket igen och thet efter sin edz lydelse regere och förestå,
at skulden icke måtte skiutas på oss, som nu och esomoftast sket är.
Förty Gudh vet, och den tage vi til vitne, at medh vår vilie och sam-
tyckie sker thet intet, at richsens. undersåtere i någen måtte skole varda
besvärade och sigh der öfver hafva at beklagha. Gudh alzmechtigh
gifve h. k: M. medh sin nervarelse kunne finne på andre medel och
andre uthväger, då önske vi det af hiertad gärne. För hvilken orsak
skuldh vi och förnämbligen hafve latid achtad en härredagh uthskrifva
till Arboga, på thet ständerna sigh ther samsätie måge, ved hvad sät
h. k. M. måtte medh thet fogligaste och förste komma in i riket igen.
Ty ther riket icke skall någen viss regent och hufvudh hafva, utan så
egenom thenne månge regeringer blifve parteredt och til rof och sköf-
lings gifvit, som nu begynt är, då kan riket aldrigh komma på fötter
igen, eij heller almogen någen lisa förvänta, utan kronen måste altidh
behålle tome taskan och andre penningerne, ther egenom riket varder
sat uti högste fara och på sidstone kommer på ytersta fördärf och
under ett främmande härskap, som fordom hafver varit sket, förty så
månge regenter hafva fordom intet sampt sigh om regeringen, så sker
thet icke heller ännu. Hvarföre hafve vi och most uti Stockholm för
denne brist skuldh afsäije oss medh regeringen, efter vi medh seendes
ögon nogh märkie kunne, at intet gåt i längden af den regerings forme,
som nu upkommen är, kan sigh förorsake. Och hvar vi icke mere
tack hade vist oss skulle förtiena, än nu skedt är, både hos en och
annan, då hade vi medh denne mödesamme och fåfänge regeringh väl
måtte vare förskonedt och icke så ofta der til kallet, som skedt är, ty
vi hade väl uti den staden medh annan åhåga och tankar giort oss och
våre efterkommande mere gagn, thet vi nu alt heregenom hafve för-
sumet. Dette vi eder dannemän alle på denne tidh efter högste nöd-
tårften samptligen och nådeligen icke hafve vele förhållit. Och befale
eder samptligen och nådeligen Gudh alzmechtigste. Af Eskilstuna then
4 decembris år 96.
Det bref af konung Sigismund, som härmed åsyftades, var af den 30
juli 1596 och hade (enligt ett exemplar) följande lydelse:
Vi Sigismundus ezc. tilbiude eder, v. t. m. och u., adel och oadel,
andelige och värlzlige, köpstadzmän, krigsfålk och bönder, som boandes
äre udi Gästrikeland, vår ezc. och gifve eder, t. m. och u., nåd. til-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
