Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Miss Vivan Meixner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hennes fångenskap är henne visserligen förhatlig,
men detta är icke det som plågar henne mest. Hon
kan ej frigöra sig från tanken, att mr Latham bragt
italienaren om livet, en fruktansvärd misstanke,
ty hon måste för sig själv erkänna, att hon trots
allt älskar mördaren.
Var är han nu?
Har han undandragit sig rättvisan?
Hon finner många ursäkter för honom. Hon vet, att han
älskat henne djupt. Kanske har det varit förtvivlan,
som drivit honom till brottet.
Andra stunder kan hon ej tro, att hennes misstankar
äro befogade. Bill Latham är ej den, som med berått
mod tar en människas liv annat än i ärlig strid man
emot man, om han tvingas därtill. Lönnmord vore
stridande mot hans karaktär, öppen och utan svek som
den alltid visat sig vara.
Denna tvehågsenhet plågar och marterar henne och
kommer henne att känna fångenskapen dubbelt tryckande,
tills hon slutligen förkastar teorien om mordet.
Hon står tankfull med händerna stödda mot
bordet. Utanför höras stegen från Laura och Antonio,
och då och då tränger ett svagt ljud av deras röster
till henne. De sköta i sanning sitt fångvaktarekall
utan anmärkning.
Hon suckar djupt och lyfter blicken mot det lilla
gallerprydda fönstret, genom vilket solen sipprar in.
När skall hon åter få se Guds härliga natur?
Låsvredet vrides om, och hon vänder sig mot dörren, som sakta öppnas.
En man träder in, en högväxt man, som bär en mask för sitt ansikte.
Han gör en elegant bugning för den unga damen, som drager
sig tillbaka, så långt hon kan i rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
