Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göran Stjernhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Des hos Lindschöld, Leyonstedt och någre andre ett och
annat mindre stycke, som visar, att desse författare icke utan
nytta studerat Herkuies; men ingen utaf dem kan kallas
elaf af Stjernhjelms manér. Det var fast mera det södra
Europas romantiska vitterhet och den då så högt prisade
Schlesiska skaldeskolan1 i Tyskland, som bestämde desse
unge mäns poetiska riktning, hvilken ännu bestämdare
framträdde hos Gripenhjelm, Liljenstedt, Rudeen, Leyoncrona
och den störste och djerfvaste af dem adla, kungaskalden
Dahl-etjerna. Stjernhjelms inflytande på sina närmaste
efterföljare blef derföre ringa; men om han än icke stiftat någon
ny skola i vår vitterhet, om han än icke kan kallas
svenska skaldekonstens fader, så skall ingen neka honom
hedersrummet bland våra äldre skalder.
Då en sekreterare Cantersten sporde Stjemhjelm om
ändamålet med hans idkeliga studerande och skrifvande,
svarade han: ”När jag är död, lära månge finnas, som tala
godt om mig och hålla utaf mina skrifter; men då ni är
död, talar ingen mer om er. Det är derföre min lust,
medan jag lefver, att veta mitt namn nämnas med berömmelse,
sedan jag ej mera är till.” Ingen vet väl nu, hvem
Cantersten varit och ännu mindre hvad han uträttat, men
Stjern-hjelm, ”som gifvit oss gyllene frukter ur blomsterkrönta
silf-verskålar”, fortlefver i ofördunkladt minne, och hans namn
skall icke upphöra att nämnas med berömmelse, så länge
svensk tunga talas och en svensk literatur finnes.
Upsala den 6 December 1871.
P. Hanselli. 1
1. Sehlesiern Martin Opitz, stiftaren af denna skola, var född
1597, således nära jeronårig med Stjemhjelm. Att hans skrifter
tidigt voro kända och mycket omtyckta i Sverige, se vi så väl af
fleres intyg från den tiden, som äfven af de öfversättningar, bvilka
gjordes af hans poemer. Deraf må endast nämnas den allbekanta
och så högt prisade visan, öfversatt af Wivallius: *Väl den, somvidt
från höga klipper etc.e, om hvilken Hammarsköld yttrar, att hon
ådagalägger klassisk kännedom och Horatiansk anda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
