- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 1. G. Stjernhjelm, G. Rosenhane och J. Columbus /
63

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göran Stjernhjelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Een skarp veed-mess i min hand,

Jagthorn, hängiand’ å min hals,

Garn å ryggen, een god hund,

Ther i står mit tijd-fördrijf.

Thetta är een ährlig ijd
Uthan synd och manna-meen.

Frijheet är een ädel ting,

Göme grant then henne har.

Nympherne til theres princesse.

Ädle hiertans eepdeste lust och kärleek,

Kyske jungfrurs cron, öfver alt thet högt är
Uphögd, all vår nögd står uthi tin villie,

Dyre gudinna.

Bäste råd kan thet vara, then som troo vil,

At vij jungfrur ryma Cupido platzen,

Han är illr och arg som een höök ibland the
Meenlöse dufvor.

Tredie inträde.

Venus til sin son Cupido.

Kan tu besinna hvad harm, min son, then stolte Diana
Monde bevijsa så tit som mit guddomliga välde!

Skal man längre see til och lijd’ hin odrägliga smälek?
Alt thet, å jorden boor och alt hvad i luften och hafvet
Kräller och kryper och har sin svang och simmande, måste
Tilbedia vår mayestet; vår spijras macht öfver alla
Vyrckliga sig breder uth, ja, himmel och helvete måste
Lyd’ och luta för oss. Then mächtige himbla-regenten,
Jupiter, i thes hand groor liungeld, dunder och åskia,
När min son sticker an sit bloss och böriar at höta,

Tå måst Jupiter hämma sin eeld, sit dunder och åskia.
När som han alvare seer, lägger han sin scepter och crona
Min son å foot och gör sig blijdan i älskog och ödmiuk.

Än Neptun then hijssjote, salt-siö-skumig i skägget,
Aldrig är han så vild bland storm och rasande böllior,
Aldrig är han så vred; när A mor täks vinka med öga,
Måst han gänckia sin arm med sin tre-tandige gaffel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:09:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/1/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free