Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göran Stjernhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sinnige Pythagoras med förundrande är uthbrusteii til at
Säija: Deus est numerus et Numerus Deus est. Then hög-
sväfvande natursens ransakare Plato fattar och i et fast
beslut: At Gudh all ting icke allenast hafver skapat och
skickat, utban och ännu uppehåller, styrker och styrer
förmedelst taal, måt och redho in numero, mensura et ratione,
thet han på åthskillig rum, isynnerhet ther han handlar
om verldenes uphof och skapelse, med höghförnuffitig skäl
underliga förklarar, bevijsandes, at hele naturen och then
allvärckande lefvandes verldenes krafft och lijfgifvande anda,
igenom thess macht och driflt, alt thet verlden omfattar och
innehåller, tager sijn varelse, grodna, lijff och uppehåld,
icke annat är, uthan består uthi een tarflig samanstämning
och beqväm genlijkhet, hvilckens reda uthspringer och
hat-ver sin grund i visse taal, måt och mon til vigt och
rörelse, himblarna och the store himbliske kroppar, iorden,
ele-menterne och theres vyrcklige kraffter emellan. I samma
mening talte bemälte och flere the äldste philosophi om
then odödelige menniskiones siäl; hvårföre hon jämväl och
hele naturens skipelse af them gamblom afmålas medli een
sammanliudande väl-stämbd harpa. Xenocrates hafver
kallat henne ett taal, som hafver sijn rörelse af sielfvo sigh.
Med hvad taal Plato henne figurerar, är med förundring at
se uti hans samtaal, hvilket i sanno icke är fåfängt, uthan
härflyter af ett stort lius och grundar sigh i natursens diupe
hemligheter; therom iagh vidli lägenhet opå een annan
ort mera vil tala. Nu vil jagh allenast, hvad mält är om
thet allmenna och thet odödeliga, ögnskijnliga fram-tee och
betyga medh thet, vij hafvom för fötteme och dagligen medh
vår ögon see. Vij skynie och röne, at menniskiones och alle
créature trefnad, vanskeliga lijf och lefnat otvijkeliga
består uthi then jämn författning af the i kroppen sijn-emellan
strijdande beskaflenheter; ty så snart som then tilbörlige
saman-jämnaden af hett och kalt, våt och tort, börjar falla,
at en för then andre tager öfverhanden, så faller och
hälsan och upväckes värck och kranckhet; försvinner han heel
och undergår, så är ock lijf och lefnat slocken och
försvunnen. Och thetta är thet egenteliga våre dagars taal,
therom then h. skrifit i åtskillig rum förmäler, och
märckeli-gen then vijse Salomon, thär han, ändoch uthi the
ogudach-tigas person, naturliga talar om vårt lijfs förgängelighet
med thesse ord : Ty andadrägten i vära näsor är een röök,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
