Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rosenhane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Til läsaren.
Såsom ett språk beqvämligast kan komma tQ sitt ful·
komliga bruk igenom rijm- heller skalde kånsten, så lägia
sigh nn flera där nppå; antingen medh löst heller medh
bundit sätt blifver alt skrifvit (soluta avi ligata oratione); thet
förra brukas almänt, thet senara skalderna (poeterna), The
älste aff them brukade aldrigh rijm, uthan en särdeles lagh
medh ordens ordningen och måtf hvar aff deras skrifiter
skulle bestå. Nu achtas ände-ordens Ujkheet alenast Så
i italienska, spanska, franska, tyska som svänska språken,
medh thett bundne sättet til skrifva, ähre språken mehra
berömde och beprydde än med thet löse, som hos grekerna
Pindarus, Sophocles etc., hos latinerna Virgüms, Horatius och
så många flera hafva låtit see; i första påseende dömes om
svänskan: thet är ett grofit, ofatt och oböyligt språk,
särdeles til ramande; des infimtioa lychtas inthet alla på are,
ere, ire, uthan ähra nästen terminationes infinitas. Men här
medh är äfven svänskan öfverflödigare för rijm-dichtarena
än något annat språk, som uthvijsas skal. Medh ett slagz
rijm, bestående aff 14 radar, som the kallat sonetter, hafver
Petrarcha italienskan och Ronsard fransöskan hedrat, både
efflter Friggas, den the kalla Venus, drifvande, ingenthera
effter Thorst den the kalla Mars; nu til at låta see
svänskan i rijm ekickeligheet, äre här några i hopsatte aff sama
slagz rijm, inga aff them Öfversatte heller verterade; om thet
är och Friggas drifvande behöfves inthet fräga effter.
Skegekår Bergb·.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
