Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rosenhane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45.
Du veet aliéna bäst hvadh plåga, vee och pijna
Migh gör een hemligh eld, dhen som migh dageligh
Förtärer och likväl ännu fördölier sigh;
Mitt liierta blifver kål och aska lemmai· mijna.
Således måste iagh bårttorkas och förtvijna
För din skul jungfru kär, l ör din skull, nymphe min !
Jagh seer digh reesa uth, iagh seer digh komma in,
Och alltijdh fölie medh dhe leke systrar dijna,
Men inthet seer iagh nu upkomma dagen kära,
Dhen iagh så läng har vänt, på hvilken du dhet band,
Som du har bundit, skall uplösa och aifskära,
Mitt hierta göra fritt och binda mehr min hand;
Du veet allena bäst af dhenna hemligheet,
Min Venerid gör nu du migh inthet mehr förtret!
46.
Jagh fölier dhen migh flyr och dhen iagh inthet hinner,
Föracht än min förtienst och kärleek är min skuld,
Dhet gifves migh til lön at hafva varit huld,
Betalningen är dhen, som stadigheeten vinner;
Jagh hade annat vänt’ och annat är iagh finner,
Dhen ähran är min tröst at för min jungfrus skuld
Haa åflrat hiertat mitt til dess dhet varder muld,
Dhet aff een hemligh eld i klara lågan brinner.
Täck’ ähre mine band, behageligli min plåga,
Ett liufligt fängelse kärkommit är mitt vee,
Jagh vinner dhet han vill, men älska vil iagh våga
Til dhes iagh tijdzens macht och min försyn kan see.
Sigh månge fins emoth och se dhet inthet gärna,
Så skeer doch likväl dhet, som himmelen vil ärna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
