Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rosenhane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57.
Så vist som aff een Gudli een jordens båll regeras,
Som höge solens slant han rädes inthet fall,
Som vij här alle gå på markens gröne pall,
Så vist är iagh allena din och inge fleras.
Troo inthet, at iagh kan mehr någon tijdh moveras
Aff någon ting nu är ell’r och som komma ska i,
Så at min kyske eld han kunde blifva all
Och til min siste stund sigh icke städz förmehras!
Rätt som ett hierta är allenast i een kropp,
Har iagh ey mera än een kiärleek och ett håpp;
Skal någon hafvas kär, är nogh haa een allena.
Hvadh väntes mehr dhet iagh har icke aff dhen eena?
Grudh har först skapat två och sågh dhet vara nogh,
Fördhenskul inge fleer i Paradis intogh.
i “·
ü-udoch medh lijtet hopp iagh i förhopning blifver,
Och stadigt väntlier än emedan iagh kan see,
Att ey omöyeligt är min önskan kunna skee,
Och at min engel godh min saak dhet mästa drifver,
Jagh tager i godh acht dhe tecken han migh gifver,
Och finner dher aff tröst emoth all sorg och vee,
Och vänter på dhen nådh han låfvar migh betee;
Medh rätta honom dhet altsammans iagh tilskrifver.
Aff all min hiertans hugh iagh älskar som migh böör
Dhen aldra bästa vän, som migh dhet samma göör;
Ehuru stålt hon är, ehuru iagh är ringa,
Föruthan henne doch behaga migh mehr inga,
I vakan och i sömpn för mine ögon är
Dhenna gudinnan min, som iagh nu hafver kär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
