Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rosenhane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vil du nånsin älskad blifva,
Älska du och siälff en anu;
Ingen lust i värden ähr,
Som rätt liknas kan vidh dänna,
At två ha hvar annan kiär
Inthet vackrare ähr här.
21.
Så kan hända at iagh finner
Lijkväl en gångh på min högd,
Medh migh uthi största frögd,
Dän, för hvem mitt hiärta brinner,
Sä kan hända, dy hvem veet,
Sådant under ähr för skedt.
Ähr tilförne dät, som tycktes
Mehra olijkt, likväl hänt,
Dät man aldrigh hade vänt;
Åfila de, som mer förtrycktes,
Blefve lijkväl ährad’ meer,
Sälsampt lyckas spel man seer.
Nu är åther lius uprunnit
Mitt i tiåcka måln och sky,
Mörkret måste undan fly,
När dätt är aff solen vunnit;
Ingen natt fölgde icke dagh,
Så är aldra äldsta lagh.
22.
"Vülien i ebr dät inbilla,
At iagh hafver eder kär,
Eder ägen skuld dät ähr,
Thireis, om i fahren villa.
Dy aff intet kan dät dömmas
At iagh en skull’ älska mehr
Än de andra, som iagh seer
Och i bland oss nu berömas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
