Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rosenhane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dy kärlek öfverhölier
Ëhvad där fins för fel,
Eller ock en del så dölier,
At dän äj synes hel.
Doch kan ey kärlek mehra
Förhindra så mitt sin,
Jagh skulle falskt verdera
För hans skuld pijgan min.
27.
(L kärlek kunde vägas och mätas medh vist mått,
Så vet iagh väl, du hafver så mycken kärlek fått,
At iagh har punden ilera än andra hafva lod;
Min del iagh fick på byte, han var i sanning god.
Först böriade iagh älska i mine späde åhr,
Var sädan aldrigh ledig för dänna syslan svår,
Jagh byter intet åflta, män älskar altijd en,
Och när iagh dänna mister är Amor inthet seen
/
At föra migh i sinne en annan i ställe igän,
Dät har han länge brukat och brukar hvar dag än;
Dy säger iagh: Til älska så är iagh stadig nog,
Män ont ähr dät att taga ett trä för en hel skog.
28.
Ï* min aldra bäste vän,
Sylvia, kommer igän,
Som iagh länge har bijda’,
Glädie iagh då igän får,
All min ängzlan då bårtgår,
Som iagh måste lijda.
Solen hade mist sitt sken
Ooh giort folcken mycket men
Böriar åther skijna.
Gifver däm ett bättre modh
Och upfriskar hugh och blod
Medh dhe strimmor sina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
