Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rosenhane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Än altijdh krijgh och orligh
Och ridderügh bedrifft,
Hoos them är funnen görligh
Vanähra til min skrifft.
När andra bruka pänna
Och skrifva alt som mäst,
The lära bössar spänna
Och heller rijda häst.
Hoos Götharna thet hände,
Som vunne förr Atheen,
Thet rådslogz at man brände
Ther bökren i gemeen.
Ney, stegh en up at svara,
Tå blefve the som vij
Orädde för all fahra,
Vidh krijget svefvas ij.
Så länge greker öfva
Sitt läsande i book,
I eäkerheet the töfva
Til thèse the äre i ook.
Oss våre vapen hielpa
Til seger här och thär,
Them theras böker stielpa,
Som the mäst hålla kär.
Så talade tå thenna,
Så meente alle slätt,
At theras böker bränna,
Thet vore intet rätt.
Aff sådant theras sinne
Och sådan lust til krijgh,
Är litet uthi minne
Om the förgäta migh.
Doch medan en del fåchtar,
Skal iagh förordna them,
Som prijsar och ursächtar
Här effter Götha män.
En orsaak uppenbarligh,
Är och til evagheet min,
The månge uthtågh fahrligh
Mitt folck uhr länder sin
Giordt hafver kring om jorden
Så oflta hijt och tijt,
At iagh är minskad vorden
Aff theras vandrings nijt.
Två gångor femton härar
Jagh fölgde uthur land,
Men thet migh än besvärar,
Thet gick them så i hand.
The kunne fåå tilbaka
Sitt land och sädan migh
Förglömde när the smaka
Then lust the sökte sigh.
Ty mäst, när som the tyckte
At Sverie var för trångt,
Som svermar the uthryckte
I andra länder långt.
I månge åhr the fore
Then heela Asien om,
Och hvar the förste vore,
Mehr hopvijs effter kom.
Medh them iagh var tillijka
I Spanien, Välske land,
Afrika, Franckerijke,
Bort öfver siö och sand.
Thet blefve långt, iagh sade,
The kungars nampnen nu,
Som migh i sälskap hade,
Til ottetijo siu,
Från Berick, then iagh kände,
Som först’ uhr Sverige drogh,
Til Rodrick, tå min ände
Jagh uthi Spanien togh.
Thet land them gick tilhanda,
En deels behölt migh qvar,
En deels migh ihop blanda
Medh målet som ther var,
Så at iagh lempnad finnes
Ännu på mången ort,
Hvar aff thet sigh påminnes,
Hvad Göthar hafva giort.
När the som migh så förde
Then heela värden om,
Ther blefve nu förstörde,
Jagh hijt tilbaka kom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
