Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den du i mig tändt,
Förutan sloknan, ok du vilt eij brinna?
Skall nu min kiärleek ökas, din försvinna,
Skall iagh i daglig längsel lifva fort ock fort,
Ock i dit kiärleks fängsel slijta tijden bort?
Skall iag förutan lust, i pust
Ock yncksam klaga qvida, man du i högsta frögd
Iempt’ androm äst förnögd?
2.
Iag undrar huru mögligt är,
At du så lettelig kant från mig vijka,
Och såleds svijka
Den dig förr var kiär!
Kan du så lettlig dit löffte förglömma,
Hvad skall iag om din stadigheet då dömma?
Ach, liufste Belikinne, huru kan iag troo,
At dygd ock svijk~fullt sinne kunne samman boo?
Nei, skionste, nei, iag troor ey boor
Slijk falskheet i dit hierta: den dygd, du fordom bar,
Är tvijfvels utan qvar.
3.
Iag trodde — ach, mit arme took! —
Den eed, som du mång tusend gånger svurit,
(Seen iag först burit
Dit hiert-tvingand’ ock)
Skull’ evig hållas, eij falskas, eij brytas;
Vårt hierteband skull’ aldrig onöt slijtas.
Men godtroon är bedragin; ty iag tänckt’ eij om.
När som iag först betagin i din vänskap kom,
At olijkt stånd ocb tijd (tråss ijd)
Kund ändra mångens tankar; dock tröstas iag tberved
Du brööt, eij iag, vår eed.
4.
Hvad iag baer svurit thet skall stå,
Fast himmel, iord ock afgrund skulle blandas,
Men som iag andas,
Sedan med mig gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
