Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med kyssar, skerot, och lustigt taal
Sampara later, sij, då skeer,
At iungfrun alting åten gier.
Når vaktel-mannen med sin lååt
Sig bär i skogen artigt jUb,
Och vakteln lyder däruppå,
Så kan han fogeln låttli få.
När pigan gierna hor hoor-snack,
Gier jag för henne knapt stoor tack.
26.
Phillis.
Quod dedit, id retinet.
Hålt sakta, det var alt for hårt,
Och faller nästan mehr än svårt,
At .skråma bårt en gammal vän
Forn som man haer en ny igen.
Eert taal det skiär lijk som en koijf.
Hvad, må man eij för tijd-fördrijf
Ophålla effter hof-roanneer
Tri, fyra, fast det vore fleer,
Som med bestånd- och liufligt taal
Belysa lost, neerkvåfvia kvaal?
Och geckas nian, och brukar skemt,
Vår åhra blier eij dåraf deropt:
Och. gier man kyssar otan breck,
Eij smeta de, el! gie en fleck.
Et erroklå tårkar mången af,
Och man behåller hvad man gaf,
Ocb får det samma, som man gier,
Nar sådant af kysk enfald skeer.
Et bij, nar det uppå een ört
Sig sätter neer, sin bonong-vort
Och vax at suga dårotur,
Så kyssert blomman af natur,
Men skadar henna ingen ting;
Ty där syns eij till något styng.
Om oss en ting eij skada kan,
Och lijk väl båta måogen an,
Kan man ful! det med fog ocb skiål
Förneka någon? Inte väl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
