Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Plä mycken dårskap hysa,
Bär boijor uthaff fnaas,
Som demant-lijke lysa,
Män ä, lijk lyckan, glaas.
Så haer hvar sine boijor
På särdeels art ok vijs,
Vid höga slott ok koijor
Fins slijk habl slintand’ ijs,
Som åth vår syn är täcker,
Men foten til et fall,
Om någon alt för käcker
Går aff från dygdens vall.
Fast mången år, som tycker
Sijk träldom haa sin last,
Är vist lell, at han trycker
Utb mången sorge-pust;
Men fast om boijor bära
Ey nthan svårbeet skeer,
Lell hålles boijor kiära,
Them Astrild lilla gier.
Han plägar två förena,
At tbe för en man stå,
Na kan then, som allena,
Ia mindre, än som två:
Två kanna bättre råda,
Två kanna mebra sij,
Två mootstå bättre våda,
Två kann’ o g bliva trij.
När som två draga samman
Iemndräcktigt i et ook,
Blijr mödan them en gamman —
Hvem är ett så dumbt took,
Som icke väl kan märcka,
At lijka-sinte paar
I arbete mebr värcka,
Än then ey makan haar.
Vijs, o vijs, hög ok låga,
Ung, gammal, leekman, klerk
Serdeles boijor åga,
Men kvinfolck inga, märk!
At ingen må neer stiälpa,
När bördan tunger är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
