Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lät grååt, lät suck, lät pust ok iemmer
Lät åugst, ok hvad som hiertat klemmer,
Hvem som na sörier, gå sin koos,
Dy Gudh eer åter väl förnöyer
Ok, oär I döö, eer siäl opböyer,
At blijfva lijk elijk himmels-roos.
Märk läaare, eho thu ästt
Här ligger ingen gammal pTäst,
Ey heller någon riddersmann,
Ey nogon diärff ok modig bielte,
Som mäd en Hector spände bälte
Ok starkste murar öfvervann,
Män en, som sigh siälff öfvervannit,
Moot Gadh ok nästan altijdh brunnit
I kiärlek ok hvad heligt är:
Dy*var han Gud ok mannom kiär.
Hans fader var en ärlig bonde,
Han siälff aff kiöp- ok borgar-stånde,
Män bleff en aldels annan man,
Seen värld ok sigb han öfvervan.
Dy sedan som han säll blefv död b,
Då fördes han uhr alskiöns nödh,
Ok hafver all ting Öfvervunnit,
För all sin mödo hvilo funnit;
Nu lifver han i himmels-rijk
Präst, riddar, kiöp man, bonde lijk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
