Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Keder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om henne någon gång en nngkar hemåth leder,
Så blijr han derfor’ ey otijdigt sar och vreder:
Han fägnar honom väl, som sig den mödan giort,
Att han hans hastru fört alt hem till hennes port.
Han tackar alla dem, som ä så hiertans goa
Och, me’n ban ate är, hans hustru villia roa,
Med deras snak och tal förkårta hennes tijd.
Det år och ingalond hans omsorg eller ijd,
Att mata pijgan sin till såija, hvem der varit,
Har länge han der blef, och när han det erfarit
Sen skara bustran till, fast det skier oforskylt,
Att hela haset blijr med ondt ooh olåt fylt.
Ja Gad förbjad’ hon vill i sällskap hoflig vart,
På någon vänligt sij, då står bon nti fara,
Vass pocker då kan tro, då har hon illa giordt,
Han rymmer laget strax, hon måst’ med honom fort
Och hufvodstupa hera helt omanerligt skynda,
Sen tages hon i skrifft, fast hon hår intet synda,
Och lijder utan skold, att man år ond och tvår;
Dock detta gjör ey den, som rätt betänckter är:
Han vet, att hennes dygd den aktar henne batter
Ån all hans galenskap, i dy sin lijt han sätter,
Ey på svartsiakan sin, men. bustrans ärlighet;
Så frijas han från harm och hon ifrån förtret. —
Der ända skriftten sig; iag drista mig besvära
Mercurius med min bön, i ödmiukhet begiära,
Att ban skull’ unna mig en afskrifft deraf ta,
Det han ey neka till, men svara gienast ja;
Dock med det forordf att iag den sku sedan. bära
Uti ett förnämt hus, der många giäster ära
Församblade i dag — han vijste mig så bijt.
Ja gierna, svara iag, ooh satt’ mig så med flijt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
