Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En svensk fånge i Simbirsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till thet som fault är, och thet kalla wackert, skiönt; Min möda skulle mig ey därför blifwa lönt,
Ty will iag biuda till en Rysse Fru beskrifwa.
Jag will thet giöra med the fargor iag lär kunna:
Thess wäxt ey liten är, men lika hög som tiock,
En gurka, pumpa, och en ojämn anckarBtock,
Ett styckfaat, oxhöfd, åhm, en heydelberger tunna.
Ett skråbbockz ansickt, stort, widlöfftet, stinnt och puset; En galer panna, och en tegelfärgad hy;
Par hängand kindbeen som the woro utaf bly,
På hwilcka målad står thet gårdagz bränwinsruset.
En näsa framför alt som är af klara koppar,
Ett kruthorn rödt som eld, en tupp från Calecut Har ey en sådan näbb, där man seer swettas ut Thet tiocka Eabbacks öhl och heta bränwinsdroppar.
En munn, som intet haar i storlek någon maka,
Hwars färg tyckz willia widt the lilliers öfwergåj Twå öron, hwilcka på thet lata cretturs brå;
En gål, ofantlig och en flåttig isterhaka.
Dess läppar skyla ey the gåla saffrans tänder,
Dess mörcka ögon ey inn kärlekz tanckar gee;
Dess barm slätt hyflad är; dess hals är flat och bree, Och klappträn hafwer hon till sina rodarhänder.
I seder är hon ock then stygga kroppen liker,
Hon later, träldryg är, en bränwinsholck och söhl,
Hon alla dagar sig mäst super fall i öhl,
Och så i staden kring till alla krogar åker.
En magstarck hwitlökz luckt man allestädes känner;
En drucken ragland gång, en hees och skårrand röst, En schialka wotlca till sitt tidzfördrif och tröst,
När hon gulaja kring på alla gator ränner.
Man sällan finner en man lagom stygg kan kalla,
Ty fast Naturen haar en wacker skapnad gedt,
Så har seen femton åhr man sällan någon sedt Som icke blefwen stygg; ty sminck blir utaf alla Från första barndom brukt, hon wäre skiön ell fuler,
Som giörer hennes hy alt grofwer mer och meer;
Och hielpa muscher ey, fast man bland trettij seer På een, som skyla sku hwar hon är brun och guler.
Ty stygga framför alt så äro här the gamla;
En gammal kiärng hoos os ibland är ännu täck,
Men här hon busen är, ett spöke, barnaskräck,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
