Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vitterhet-arbeten af Andreas Rydelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sk&hne sjunger och qwittrar
under en Person af en dygdig Dame, som lider w&ld af en Courtisan, men är doch emot sin Herre och Konnng Altid
Redelig * *).
Under melodie: 8ij, hwar bröster sig Lovice.
1.
War nn stilla Herre lilla,
Glöm eij bort I sist for illa,
När I mig beswärlig war,
L&t eij hoppet ehr förwilla,
Och ehr utan grund inbilla,
At iag ällskog för ehr har.
2.
Konsten har I lärdt at smekra,
Edra ögon ser jag läkra,
Det jag märker alt för wäl:
Doch ehr Tal-konst är förringa,
Til at kunna särskildt bringa En så hårt förknippad Siäl.
3.
Neij det må Ni aldrig tänkia,
Fast I tro at iag är änkia,
Jag fast bättre hopp har än,
När som wårens Sol uprinner,
Denna dimba wäl förswinner,
Som nu döljer bort min wän.
*) Denna dikt är skrifven år 1710, och anspelar på Danskarnes infall i Skåne och Stenbocks lysande seger vid Helsingborg. Med
*min dotter Elsa” i stanzen 18 menas Helsingborg, som straxt efter fiendens landstigning utan motstånd föll i dess händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
