- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 11. En svensk fånge i Simbirsk ; And. Rydelius ; Harald Oxe ; Germund, Carl Gustaf och Carl Wilhelm Cederhjelm /
181

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Wilh. Cederhjelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vij ä des barn, men de sku dömmas otaf gudar.

Blott under denne domb stå alla krönta skrudar.

Om himblen nu en kung uti sin vrede gier,

Så gie ey orsak att än värre skickas ner.

I vriden lag ocb rätt, till hämd i otid basten,

Med nytt regerings-sätt I Rom om ända kasten.

Af fahren blir man vis: Tarquin är deraf lärd,

A t blifva genom dygd en crona bättre värd.

Än mellan kung ocb folk kan ojämt jämkat blifva,

Än goda vilkor för bvar an’ I kunnen skrifva,

Än blomma växa kan uppå ert sälhets strå,

Om det i skygden får af en vålds-väldet stå.

Brutus.

Alt sådant är försent. Hvart folk bar sina lagar,

Som de sig sielfva valt, som dess natur behagar. Toscaner trälar ä af kung ocb äfven präst,

Den träldom klär oss ey, men eder aldrabäst.

I nögde gån i band, I kyssen eder kiädia;

En träl tål ey de män, söm sig af frihet glädia.

Alt Grekeland mår väl, som sig ur träldom satt, Men under envälds-ok är Jonien trött och matt.

Rom har väl kungar haft, men förr slikt ook ey dragit, Från lagen Numa gaf han sig ey undantagit.

Lik borgare med oss den store Romul var,

En hvar af oss sin del uti den äbran tar.

Rom brutit har i ett: uti sitt vqhl det felat,

Från Toscans åkrar när vij kungar plåcka velat,

Yij tistel och förgift blott i den säden spordt,

Ty af sin öfvermacht han odygds täcken giordt. Förlåt, o gudar, vij för länge stilla tegat,

För länge cronan på Tarquini biessa legat.

Alt det menlösa blod, hvari han tvådt sin hand,

Har äntlig bryta hint vår trohets fasta band,

Det folk, i järn-ook stådt, af träldom blifvit miuka,

Har sielfva nöden lärdt till hielp sin mandom bruka. Tyrannen sielf oss till vår ädla frihet dref,

Hans lasters öfverflöd vår sällbets amma blef.

Yij ha exempel gedt, det I nu kunnen föllia,

Och träldoms-gyttian med tyrannens blod afsköllia.

(Går émot altaret.)

I gudar, vapnens skräck, I, stadsens största macht, Som stridt för oss och sielf om muren hållen vakt:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/11/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free