Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Wilh. Cederhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ach, nyttja no den stund, da lyckan i er hand Satt alt hvad hielpa kan er far och fosterland.
Fierde inträdet.
Tullia och Algine.
Tullia.
Hvad rökvärk skall jag for din nåd, o himmel, tånda? Min glädjesol går op, min sockan har en ända.
Förutan rådnad jag den kierlek hysa tor,
Som af dig renad, lönt, oss alla sälla giör.
(till Algine.)
Gack, sök up honom ... spring... han lär for mig än rädas. Han lycklig är, och får ey af sin lycka glädas.
Men tör jag smickra mig med så behagligt hopp? Har rådet honom nu mot sig så retadt opp?
Men ach, skall det en skiänck otaf hans ifver vara,
Som af blott kierleks drift han mot mig bordt förklara?
Algine.
Jag vet til rådet han ett afvogt öga bär.
Han är högdragen, men åt eder mer än kiär.
Tullia.
Ja, Titus älskar mig, för mig lär han alt våga.
Gå, säger jag, var snar.
(Algine går bort)
Så ändas nu min plåga.
Du frälsar, söta bref, mitt hierta från sin nöd,
Min dygd har här till lyst, lys nu min kierleks glöd. Så parar sig förnuft med åtrå, plicht och åra,
Min kiärlek åt min far Roms crona skall förära;
Jag mellan Titus och min fader blir ett band,
Roms välgång utströs skall af äckta kierleks-hand. Kom, Titus, snart at jag till sällbetshimlen förder,
Må tala utan blygd, du utan agg bli börder.
Min möda sluten är; Rom, jag förlåter dig,
När du har Titum mist, skall du vist tiena mig.
Du stålta råd fall nid, ärkiänn med skräck din konung, Din hielte vördar mig och kiempar for sin drån ung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
