Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Wilh. Cederhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem, jag?
Brutus. Mio käcke sou.
Titus.
Förtro en ann\ jag beder, Roms bela välferd ocb den mig, osålla, heder.
Messala.
Ach, hvad bestörtoiog i des åtbörd röjer sig.
Brutus.
Försmås den bedern då, som jag utvärkat dig?
Titus.
Min far.
Brutus. •
Ach, skall du dig så svårligt låta reta,
Af rådets afslag, at du ey får coqsul heta.
Din bön obillig var, desutom är nu tid,
Slik galna tanckar i dit sinne qväQa nid.
At kunna frälsa Rom, är det beröm för ringa?
Hur kan sig ditt begiär, till större bögder svinga?
Säg, ville du, min soo, det hedersställe ha,
Som lagen i de år förbjuder dig at ta?
Lät bli på något sätt förbuden bögbet söka,
Där jag dig sänder, kan du nog din ähra öka.
Din ifver ocb din harm utgiut mot vår tyran,
Lyd mig, som är din far, vår frihets upbofsraan. Skiänck Rom dit blod, begiär ey derfor rika löner, Var hielte, var än mer, en bland Roms fria söner.
Jag står nu vid min graf, ocb brädden redan rör, Din band, med seger prydd, min ögon sluta bör. Jag hålles op i dig, mitt namn skall aldrig dödas;
Till stadsens yäl skall jag i dig ånyo födas.
Än mer, jag följer dig; uti mitt gamla blod Ey mera lämnat är än blott ett kraftlöst mod.
Men skall dig segrand se, eil* med dig gå i jorden, Sen Rom förlöst jag fri från envålds-oket vorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
