Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck d.y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men lekte an en jol de gängse jule-lekar,
Dem Astril bonom lärt, ocb Venus ey förnekar;
Hvars egen bild alt mer nu syntes blifva blek.
Til siufalt fyrti dygn ha prisat samma lek.
Så sken den stiernan up, hos Sifs Amaja tänder,
Af ellen som gik ut af fredens rike länder.
Hvar på Orostu slog det liufve olje-blad
Ur Friggas lena band ocb fik åt A ur man glad,
Som doch ey hindra kan des grenar evigt grönska,
Om de man artas som des stam, och alla önska.
Men den som dygden ey sin* aner bygger på,
När de bär bli som mäst, så ä de alt för få,
Emedan intet är, at stora slägter visa,
Der icke bvar och en des egna dygder prisa;
Ty farfars farfars far, och flera draga fram,
När man ey doger sielf, ar mera en til skam.
Nog kan en namnet lätt af sina fäder ärfva,
Men bvar och en måst sielf des rätt med dygd förvärfva,
Ty eljest fruktar jag, at Irus med sin staf.
Han gör mång ädling fri til trälars träl ocb slaf.
Och kring ens fäders sköld, der tapre darter hänga,
Hvad hielper doch en an en hägn af odygd stänga?
Ty deras lof det blir, om alt än fölle kull,
Men det en lätting får, är bäst en tyster mull.
Ey får ocb nån beröm, om han än kunde tälja
Sin1 leder in til Tbor, der han doch måste sälja
Sin under-kläder bort, och sielf är icke kar
At visa något godt och göra som bans far.
Emedan ofta sker, at aldrabästa hieltar
Här födas utaf den som åkern kör och vältar.
En lycka härkomst är, den ingen sielf rår om
Och ingen sielf bar giort, förn ban til verden kom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
