Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck d.y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad gälla mosa ther? Ty under skott och dander
I krig och orlogz tid har Mars at säja mast:
Tå lämnar smeden stået, och skomarn lask och låst,
Från gården bonden går, all handel ligger ander.
Så går tbet i gemen. Men en forsichtig konung,
Han tancker och i krig på landetz frid och ro,
At vackra konster i hans rike måge gro,
Och binen tå som bäst uhr malort draga honung.
Thet loford måste er, o store konung, gifas:
At eder majestet, til evigt ert beröm,
Om boklig konsters drift har varit nu så öm,
At tbe i största krig med största frid få drifas.
Ty har på S ala högd gå vallebarnen alla
Med späda lamen än i ro för ulf och biörn,
För lejon, räf och lo, for drake och för Örn.
The flydde alla bort, när Carl begynte skalla.
Så at tbes herdar nu som för i säfen tiocka,
Få skära pipor nog och spela för sin Pan,
Then ene på en grof, then andre på en gran:
Som diuren äro til, och herden them kan locka.
Och när ett rike har så hull och nådig fader,
Så stor i råd och dåd, förstånd och hielte mod;
Ho är som icke tå vill våga lif och blod?
Ja, alt hvad man förmår, af hiertat äntå glader.
Långt mindre kostar dock (fast jag mig nog bemödat)
Thet Lapvärck, som här lägz för edra fotter ner.
O allerstørste kung, som verdens sista ser,
Er herfar var tbet tänckt, then Öde ödt neh dödat.
Men thet bör qvädas om: ty Carl then elfte vinner
Nytt lif utbi sia son, som Carl then tolfte är,
Och störst af alt hvad Carl är nämnt och nämnas lär
Från bedenhös och thit, som effterverden hinner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
