Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck d.y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men nar som solen gick sin kraftegång til baka,
(En fast beklaglig tid!) tå satte hon sin knopp,
Straxt knoppar hundra falt sig tått tilsaman haka
Och slås i biomor oth at fylla bennes topp.
Här vid bör märkas thet, at thenna växten rara
Så högt i Norden up i sådan vinter kali,
Som var förledit åhr, sig kunnat väl försvara,
I tunnast bräde skiul, från undergång ocb fall.
Ther royckit inom slott ocb stora fasta städer,
Ja murar digra nog, tå måtte lida nöd
Och kunde icke sig i dubbla tiocka kläder
Nog bärga för tben frost, som tå var mångens död,
At nu förtiga trän, som rara frugter draga:
The apricoser och citroner, päron, slån,
Them vi med möda stor från varma orter taga
Ocb utaf fiärran land måst bafa som et lån,
At the nu fruso bort Men thet är något mera:
The starka ekar, bok, lönn, ide, liud och ask,
Alm, oxel, asp och ebn, them våra parker bära,
The fingo thenua gång af svenska vintern dask.
Tber aloe likväl står jämt ocb samt i blomma,
Och skiuter än i Mars tre uya stänglar til,
Som knoppas och i Maij i fulla blommor komma,
Ja, viser sig som bon alleua lefa vil.
Men akta bär igen! Hon skiuter än å nyo
På sena hösten långt tre stänglar åter utb;
Med nya åhret en, som giör tilsammans tijo.
Tå ändtlig på thes lif och blomstrand blef et slotb.
Sen bon, som nu år vist, i åtta åhr från hundra
Har vuxit til och grodt och tijo stänglar bragt,
I tre åhr blommor haft, och thet en väl må undra,
Femtnsend tiugu en, tre mindre än jag sagt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
