- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 12. Olof Rudbeck, far och son, Erik Wennæsius, Carl Arosell och Henrik Georg von Brobergen /
157

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck d.y.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Med bittra tårar for bon denna klageröst:

Min man är borta nu, som var min enda tröst!

Hon qvider örokelig, at bårda ödets magt
På henne alt för snart ett sorgekors bar lagt.

Här komma späda barn, som föga lalla lärdt,

Dock i sin mammas tal med klagan falla tvärt:

Ah, mamma, mamma söt, bvar är vår pappa kär?
Hau säges vara död; hvad, död, säg b vad det är?
Må döden är en Gud, att ban så taga får
yår söta pappa bort, män mamma intet rår?

A tigen, kära barn, I veten icke änn

Hvad dö bär säija har. O Gud, min vän, min vän

Ah, hårda, hårda död, som aldrig täncker på,

I hvad för sorg och ve eu enkia måste gå!

0 grymma, grymma gäst, som fångar i titt garn
En frommer fader från de små och späda barn!

O, jämmerfulla tid: den fromme hastigt far,

Den arge står emot och lefver länge q var!

En liufer tulipan han visnar i sin vår.

En leder bolmört in på sena hösten står.

En turturdufva täck en liten ålder ser,

En fogel, van vid rof, han vinner åhren fler.

Hur är det så förbytt? Här lägges nu på båhr
En from och stilla man, som ei hint många åhr.
Den för sitt vittra vett och dygden, som han hyst,
För den rättrådighet, som i hans ögon lyst,

Ja, för den kärleks tro, som han orygligt tedt
Mot den, med hvilken han förbunden var i ett,

För den upriktighet, han visat mot hvar man,

Och flera dygders prof, som man hos honom fan,
Här billigt hade bord t en dubbel ålder få;

Men Gud, den han var kär, har det behagat så,

At all hans älends tid, som väl var kort men svår,
För honom vända nu uti en glädie-vår.

Så far nu väl härmed, du lefver nu hos Gud

1 himla frögd och ro bland ängla-sång och liud.

Där är din segerkrantz, du redelige man,

Som med din Christo led och med din Christo van.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/12/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free