Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Wennæsius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXIX.
Jaesb irsse den yngre från Qefle, Faeteur på..............
19 Decemb. 1680.
Si 8amblar lijkväl ta tin bara alt effter handen,
Mitt edle fosterland, dem dödeo kastat kall,
Från öster, vester, södr, som i tio egeo moll.
Them tu uppå godt hopp bortsänd’ i främmaod 1 andeo,
Får ta, Gudb lof, igen. Si krafftig’ ar tbe banden,
Vårt fosterlandz natur. Moot döden intet gull
Går fort, eij kämpars krafft; för död vij ståm i skull,
Skönt Gudh af evig död bar löst vårt lijf ocb anda*
Hin yngre Jacob Krus, den tig i lifvand lifvet
Eij stadigt nyttia fick, bar i sidst andedräckt
Astundat i titt stofft få hvijla och blij täckt.
(Som honom väl som tig till minnes blir opskriftet.)
Han sofver bär så sött. — O att vij tänkte på,
Det vij är idel stofft och måste bär ifrå!
LXXX.
Isas Isainii. Borgare från Gefie, begrafr. i Stockholm
d. 13 Febrnarij 1681.
Så är doch dödsens dag fast bättr’ än fodsledagen,
Skönt lifvet är vårt lins, der alla glädias vijd,
Som bafva anda fått, rått som den gyllne frijd
Förmeer än kriget är, skönt och offt* höres klagan,
Att man måst undergå allmänna dödsens Ugen.
Men döden lijkväl oss aflossar af den strijd,
Vij all’ är veklad’ i. Oss är til evig tijd
Eij lofvat thnligt lijf — deo det tror blijr bedragen.—
Säll äst fördenskull tu, Hans Hansson, som med döden
Nu följe göra får, af ährlig ålder mätt,
Får färdas i god stand ifrån den sorg och nöden,
Ta och hafft blåsa på, väl som vij alle slätt*
Ta får aa samma del, som säkert gör tig gladan,
Att dödsens dag ja vist är bättr än fodsledagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
