Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Arosell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 234 —
VIII.
Vänner äro skuggan lijka.
När solen klar och skär på jorden synnes lysa,
Vil en der mellan gå, skal skuggan sig snart vijsa;
Men kommer molnet fram i hast medh hefftigt vähr,
Så skal man skuggan seen ey mer kunn’ skönja här.
Då lyckan skijn tigh blijd, så följa tigh mong vänner
Då motgång lyckan täckt, man tig ey mehra känner.
IX.
Verldzens foracht.
Vil tu medh Iyckau god tin verld igenom gå,
Förachta verlden mest, då kan tu lijfvet få.
X.
Älskogz läkedom.
Sitt longt från qvinnor hort, alt lijksom elden het,
Som brinna snarast tör, när du minst der af vet;
Men vil du fly den eld, som kärlek medh sig har,
Så är tigh aldrabest, at du en hustru tar.
XI.
Vänskap.
Med en foot ingen kan på vägen nårsteds vandra;
Den ena vännen ey umbära kan den andra.
XII.
Högre handen.
Ehvad tu tar elf ger, så högre handen haff,
På thet den venstre hand ey veta må der aff.
XIII.
Til en drinckare.
Om gullet vor* så lätt at dricka någon tij’,
O hvilken grufva stor din buk då skulle blij!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
