Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Georg von Brobergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då jag du tänkte kring, hvad denne skytt betydde,
Om det vor märke till, att man skall taa i acht
För andra denne tijd, at gå på skall och jacht,
Så föll mig äntlig in, att Astrild jemväl lydde
Till båge-skyttars skrå, som spänna, syffta, skinta,
Förty han hafver lardt af moor sin måtta nätt,
Har flinckt och färdigt doon och drabbar altid rätt,
Och fast han standom måst på skyttars vijs kryp’, la ta,
Ja offta gå på knä, han slijkt dock intet achtar;
Och therför giör I rätt, herr brudgom, at och I
Haa denne tijden valdt, på det I mågen blij
En goder kiärleks-skytt, som effter målet trachtar.
Men sij, förutan det, att skytten na regerar,
Jag än ett tecken fann, som nog märckvärdigt är,
At jast på samma dag ehrt bröllop hållas lär,
Som man Elisabet till stadigt minne ährar.
År det nu öfligt brak, att man plär band atdela,
När gode vänners dag om åbret faller inn,
At där med låta see sitt vänskapz-bandne sinn,
Som man till vännen bär. Så kan det icke fela,
Att ju vår jangfru-brad i lycklig stand blir banden,
Som na appå sin dag inträder ächta-stand,
Och knyter med sin vän ett heligt kiärlekz-band.
Jag tror, bland jungfrur all lär ingen varda fannen,
Som ey skall önska sig at såleds bunden blifva,
Med en så kostlig skiänck, som är en äcbta vän,
Den hennes hiärta får och gifver sitt igän..
Ocb hvem kan bättre band än kiärligt hiärta gifva?
En sådan dyr javel vill jangfvan intet mista,
Men söker framför alt alt finna tienligt bann,
Hvarmed boa bonom på sitt hiärta binda kan,
Där bästa giömnaan är. Oob at det ey må brista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
