Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Georg von Brobergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han är ock i himlen vorden
Smidder af Gudz egen hånd,
Ock af honom bruks på jorden
At hooplåsa vijf och man.
Sij, nu har ock högsta Guden
Med en sådan nyckel låst
Ehr herr brudgum med den bruden,
Som sig åt ehr skickar bäst.
Låås och nyckel aldrig låra
Så väl passa åt hvar ann,
Som den enas dygd och åhra
Moot den andras svara kan,
Ty I hafve bägge hunnit
Fylla opp ehrt nöijes mått,
I hvarannans dygder funnit
En högstönsklig sal 1 hetz lott;
Ocb som ring och pipa höra
Til en nyckel, som ar heel,
Om han skal sin tienst rätt giöra,
öpna, sluta, utau fehi.
Ey kan pipan vrid‘s åt väster,
Ringen öster på en gång,
En är vid den andra faster,
Bägges väg är lijka lång;
Äfven så två hiertans vänner,
Väiforeente vara sku,
Som man värkligt prof nu kiänner
På vår brudgum och vår bru\
En är pipan, en är ringen,
Bägge nu en nyckel giör,
Som hoplödes, så at ingen
Dem skal skillia, förPn en dör.
Gud, som bland sin nycklar äger
Jemväl den, som öpna plär
Qvedet, som oss skriften säger,
Bruke den ock åhrlig här.
Han ehr städz med hugnad frögde,
Och när som I som ne af,
Hans grift-nyckel ehr förnögde
Slute hoop uti en graf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
