- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 12. Olof Rudbeck, far och son, Erik Wennæsius, Carl Arosell och Henrik Georg von Brobergen /
352

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Georg von Brobergen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hur som magneten plir det tunga järnet draga,

At de förenas väl ocb nödigt skillias plä,

Af mångom omtalt är, och får man alla daga
lie ögat vitzord, at det så i sanning ä‘.

No kan magneten så en krafftig värckan vijsa,

När han en slijk metall så gierna drar til sig.

8å bör man billigt ock var Agneta nu prijsa,

Emedan denne dag bevitnar tydelig,

Hur( bon, sitt namne lijkt, som en magnet bar dragit
Tbet som herr Holding nog uti sin bog försport,

Enär som hennes dygd hans bierta så betagit,

At af dem bägge skall ett lyckligt ett blij giordL
Lät oss då önska dem, som sig så väl bepara,

Cbristloflig äcbta lust ocb allerliufste roo.
len högste låte ehr med glädie fåå förfara
Reen kiärleks ädla frucht i edert sämieboo:

I synnerhet, at man hoos ebr må åbrlig skåda

tch see, hur4 vaggan går, samt at Heldingar små,
När som hvart åhr är om, til hugnad för ehr båda
Ett papp- och mammeroop å nvo börja må.
lud, som det gifva vil, hvad som man troligt beder,

Sin nåde oppå ehr förnyad låte blij
Ivar tijma, stund, minut, så at man må hoos eder
Ett rätt välsignat par och god förkofring sij.

Gåta.

Jag giöre til ett af två, när som en tingest blifver
Emellan tvänne satt, som styf och räter är,

När man för prydnad skull en större form mig gifver,
Fast jag i annat skick mig oftast vijsa plär.

Om min beskaffenhet vil jag ehr nu påminna,

A t jag i himlen och helvetit vara bör;

Jag mig på hustrur och på horor låter finna,

Men ey på jungfrufolck, på pijgor och på mör.

Vår brud ocb jungfru Croes har mig på sig ey funnit,
Men kan mig väl uppå sin Hans och Heldingb sij
Tre gånger stå på rad. Och som hon honom vunnit,
Lär hon den bästa tolck af denne gåtan blij.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/12/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free