- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 12. Olof Rudbeck, far och son, Erik Wennæsius, Carl Arosell och Henrik Georg von Brobergen /
354

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Georg von Brobergen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sonnet.

Nu skiörderoånan, som Augustas kallat blifver,

Och af förmehrande ett sådant namn har fatt,

Då det förmehradt skiärs, hvad förr har blifvit sått,
Oss billigt denne dag anledning därtill gifver,

At vij ehr bägge två, dem ächta kiärlek drifver,

Ätt blij förmehrade, tilonskora alt slagz godt
I nedan och i ny, så att ehrt sällbets mått
Må mehras dag från dag förmedelst kiärlig ifver.

I synnerhet skal det vår trogne önskan vara,

Att I med frögd och lust må see en lijten dräng
GU* piga åbrligen förmebra eder säng,

Och eder bägges dygd alt mehr och mehr förklara»
HuY nemblig herr Salan utur en Eiihl så många
Salaner efter band kan väl och lyckligt fånga.

O åta.

Jag är af min gestalt, som lång och rak, väl känder,
Och finnes fyra städz i alla hål och länder,

Fast än jag stundom är så krokut och så slak,

At man ey säija kan, det längden min är rak.

Jag är (om I min kraft och nytta veta villia)

Den, som allena kan en värd från världen skillia,

Och giöra Gud til guld: ja tänck, om man mig gier
För ehr det främsta rum, så gior jag ehr til lehr.

När jag fram för en ort mitt liud plär låta höra,

Må ingen gerna mig med sina händer röra,

Ja om man nämmer mig och lägger us där til,

Har man ett cre’tur nämbt, som man ey hafva vill,
Och när i räkningkonst jag något får beställa,

Så kunna femtij ey mehr än jag ensam giälla.

Jag fins på alla biul och gior på slädor gagn,

Men är doch ingen städz på kiärra, chais* och vagn,
Förutan mig bar man ey någon lag beskrifvit,

Ja aldrig nå’n libell, repliq, dupliq ingifvit,

Ey heller nå‘n suppliq; hvar en resolution
Måst hafva mig i sig, men ingen exoeption.

Den som ey länge vill med gissning mig utspana,

Han hoos vårt brude-par fram uppå Luciana,

I ändan uppå Kiibl och mitt uppå 8alan

Min skapnad, form och skick nog tydlig skåda kan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/12/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free