Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Georg von Brobergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Catharina Spalding var den samma,
Som längre hade lefva bordt,
Den dygden sielfver har upamma’
Och til sin ädla boning giordt:
En dygdens vän och engla-bild
År alt för bittid fr&n oss skild.
4.
Hon var natnrens mästerstycke,
Hon had’ en dygdfallkommen siäl,
I menskio-bamn ett engla-tycke,
Och därför’ klagas med all skiäl:
En dygdens vän och engla-bild
År alt forbittid från oss skild.
5.
Ond fr nch tigheten vrijder händer,
At döden slog dess tempel kall,
Där andachts-eld var stadigt tänder,
Men lägges nu i svarta moll:
En dygdens vän och engla-bild
År alt forbittid från oss skild.
6.
Fromheten står ock så bedröfvat,
Med alla andra dygder fleer,
At detta dygd-hous är bortröfvat
Och fins på jorden intet mebr:
En dygdens vän och engla-bild
År alt forbittid från oss skild.
7.
Du, Göthars-borg, bar orsak klaga,
At du en så stor pryduat mist,
Som Gud och meoskiom har behaga1,
Ty suckar tu med tårar vist:
En dygdens vän och engla*bild
År alt forbittid från oss skild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>