Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Vultejus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tå bi oder veriden också til at haata och bedröfva,
På oss sin ondskas bitterhet och afvundz nijt att Öfva.
Vårt eget kött nti vår barm ej heller frid oss gifver;
Tj thet alt bortåt retar oss ocb till at synda drifver.
Tå qvälie8 vij aff mycken sorg af korss och vedermöda,
Tå vill ock krankhet kroppens krafft borttaga och utöda.
Sidst träder också döden fram, then hårda, grymma gåsten,
Till hiertat måttar med sitt spiat och ger oss sidsta resten.
Tber vij nn nti så stor sorg och anfecktningar många,
Ey hade något gott förevar, har monde oss tå gånga?
Men tben, som hafver Jesum kår och last hans ord att höra,
Hoss bonom vill hann kommande med fadren boning göra.
Ther fadren nu med sonen år, år ock tben beige anda,
Tben oss till en hagsvalare af Gad år sand till handa.
Ehvad som vedrigt nåmnas må, kan ban ifrå oss jaga
Ocb med sin trösts hagsvalelse all ängslighet förtaga.
Giff oss, o Gad, för Jesu skall thens helge andes gåfvor,
Som år then rätta rijkedom ocb siålens bästa båfvor;
Så ville vij tig, Fader, Son, then Helge And thesslijke
Lofsiunga hår på jordene ocb ther uti titt rijke.
Andra dagen Pings!
Evang. Jok. III: 16—22.
O hiertans sorg och usellhet,
Har har oss synden dårat
Och giordt oss stor harm och förtret
Ocb våra siålar sårat!
O vee, thet var en osåll stund,
Tå vij förginge platt i grund,
Vid första fallet skedde.
Ett farligt fall thet kallas må,
Som alt ondt med sig hade,
Och oss fördömde giorde tå
Och döden på oss lade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
