- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 13. And. Wallenius, Joh. Vultejus, Christ. Tiburtius, Ernst Gestrinius, Mich. Renner, Jonas Hjortzberg och Peter Warnmark /
235

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst Gestrinius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRORD.

ERNST GESTRINIUS föddes den 1 April 1663 i
Helsingfors, der fadern Thomas Gest ri ni as var
komminister; modern hette Brita Grek. Han studerade i Åbo
och blef filosofie doktor 1694, hvarefter han blef kon
rektor vid skolan i Wiborg 1695, rektor 1696, linguarum
lektor vid gymnasiet 1698 och kyrkoherde i Jåskis och
Sa-volax församlingar i W i borgs län 1705. D& ryssarna 1707
inföllo i Finland, måste han fly undan och lemna sin
egendom i fiendernas händer. I den mest utblottade
belägenhet, då han “såsom ett byte knappt hunnit föra sitt osla
lif ur faran “, uppehöll han sig länge i hemlandet för att
afbida ett lyckligt slut på kriget, men nödgades slutligen
fara öfver till Sverige för att söka anställning och utkomst
för sig och familj. Han blef då 1718 kyrkoherde i Tuna
och Stafby pastorat af ärkestiftet, dor han qvarblef till sin
dod, den 21 Mars 1739. Med sin hustru, Christina
Schultz, hade han tvenne döttrar, deraf den äldsta blef
gift med Laurentius König Helenius, till hvilken
svär-fadren 1735 öfverlemnade pastoratet, emedan han sjelf icke
kunde sköta det, då han de sex sista åren af sin lefnad
var blind. Han berömmes såsom en lärd man och god
poet. Sina vedermödor under flykten och sin förtröstan
till Gud om befrielse har han skildrat i en visa, som han
till nyåret 1718 af trycket utgaf och tillegnade ärkestiftets
prostar och kyrkoherdar, „roed anönskan af all gudomlig
välsignelse “. År 1722 utgaf han åter: “Klagelig röst i en
troinnerlig bön om hielp i nöden till frälsaren Jesum“, samt:
“Oryggeligt löfte, Herranom Gudi gjordt på en bedröflig
flykt." Dessa kyrkoherden Gestrinii vittra skrifter hafva
varit obekanta för såväl Lidén, som Hammarsköld och
Wieselgren.

Upsala i Maj 1870.

P. Hanselli.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/13/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free