- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 13. And. Wallenius, Joh. Vultejus, Christ. Tiburtius, Ernst Gestrinius, Mich. Renner, Jonas Hjortzberg och Peter Warnmark /
248

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst Gestrinius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vår Jesus, soro sig gaf för allas sy oder snoda

I döden, han bar stått en sabbathsmorgon opp.
Nu bör oss ock opstå, nu bor oss synden döda,

At hon ej mera får bli väldig i vår kropp,

Ocb själen, ther i God vil ba sin sota hvila,

Med onda lustars .garn ej heller ofverila.

Up dy nu, kära sial, op måste tu nu stiga,

Och alt, hvad i tig är, af andacht låta se;

Gud ther vid göra vil sielf tina krafter viga,

Och för tin salighet til nåde sig bete.

Om jag nu höra skal tit ord elf andra lära,

Så lät tbet, store Gud, alt ske til tit namns ära!

Om Söndags afton.

Vår dyra sabbaths dag är na til ända förder,

Then oss af nöchter sial så hade fira bort,

At Herrans lof ocb pris med andacbt blifvit horder,
Ocb baos befalnings-ord behagligt noje giordt,
Som står på tbetta satt til hvar och en i lagen:

Tänk på, tänk flitigt på, tu helgar hvilodagen!

Hvad allom bör, thet skull* ocb alla väl besinna.

Och sin tilbörlig* plicht såleds sig minna på,

At utaf Herrans ord man nogsamt kunde finna,

Hur* hvilodagens frögd ju belig bållas må;

Doch fruchtar, at nu få thet rätsint göra velat,

Men många tberemot af egen ondsko felat.

Man allestäd8 Guds ord, särdeles i des kyrkia,

Om 8abbatbsdagen skal undfå med vördnad all.
Sin siäl til mycken tröst, sin tro til kraftig styrkia,
Men tbes föracht har land och riken tilfort fali,
Och gör, om thermed ej afstås, at oss och hånda
The straff, Gud botar af sin vredes eld up tända.

Doch bar utöfver oss Guds vrede redan brunnit
I krig ocb annor nöd, som läoge stått uppå,

När af vår’ ögon ej de tårar rinna hunnit,

Med dem oss sådan eld bort tidigt släckia gå,
Vår 8abbatbsandacht och san bot har varit borta,
Som eliest kunnat all vår jammer snart förkorta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/13/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free