Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst Gestrinius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Doch vil jag, aale jag, for tina fotter liggia
Ocb slå ansichte ned, ty jag är stoft och mall,
En roatk; jag vil såleds min svåra synda-skull
Afbida för tio thron, för ratten nåde tiggia.
Ty kommer jag, o Gud, for tig at falla qeder
I barnslig fruchtan, tror, det tages nådigt opp,
Och bar for Jesu död om tilgift odmiukt bopp,
Ja, med bedrofvat mod af allo bierta beder:
Afplana skulden svår for tin sons bittra pina,
Som ban oskyldigtvis för allas skuld utstod;
Två mig af synden ren med des dyrbara blod,
På tbet jag varder frälst från alla synder mina.
Tin ande läre mig hvad tig til ära lander
Och mig til salighet; at jag gör daglig bot,
Af biertat ångrar alt, jag giort har tig emot,
Ocb med förnyad bog til Jesum mig omvänder.
Om onsdags afton.
0 store Ond, som bar i dag mig velat böra
Här uppå jorden af tin belga himmels bögd,
Til tig vil åter min åstundan varda bögd,
At tu mot mig ännu tbet samma värdes göra.
Acb, jag kan fuller ej tyvärr mig värdig skatta
At af tig blifva hörd, för mina svåra fel,
Men vet docb at jag bar utaf tin nåde del,
Når jag med trone kan tin sons förtienst omfatta.
Si, nu går natten in, och dagen är framliden,
Tå verisens förste led, som oss fordärfva vil,
Ej plär försumma sig, men högst sit göra til,
At sökia vidt omkring in om tben mörka tiden.
Men som tig tackias ma|t til hvilo tben oss unna
För kroppen, nar ban biir om dagen trött och matt,
Så gif, o milde Gud, at jämväl tbenna natt
Jag och the mine väl all fara undgå kunna.
XIII: 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
