Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst Gestrinius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och, såsom thet mast står an,
For framfarna dagen thenna
Vet Guds stora nåd erkånna
På det basta sått da kan.
Hiertans kraft, som i mig år,
Skal dock icke återvånda
Af hans lof, men utan ånda
Thet förkunna hår och dår.
Doch bår fattas ord och tal
För mig arme uppå jorden,
Men tå jag år salig vorden
Tber i himlens frogde-sa),
Skal jag altid högst förnögd
Lof och ära honom sinnga
Med gladt hierta, man och tanga
Åf en out8äjlig frögd.
Om fredags morgon.
0 Jesu har’ har doch tin kärlek varit stor,
I thet tu velat tig af himlen ned begifva,
Och hår på korssens stam et offer för oss blifva,
Hos hvilka syndse ns fel och stygghet innebor.
Thet milda hiertelag, ta så tilkånna gaf,
Fast mera hos tig har af kårlek hint upvålla,
Än outöslig brunn och rik en springe-källa,
Then man på jordens krets kan såja nånsin af
Thet löffte var ej glömt, som fordom gifvits at,
Ty bar tin hiertans borg af ömkan velat brista,
Når satan snill och arg sin macht ej tånkte mista,
Men med vår salighet platt sökte göra slut.
O Sions rena lamb, fast borde man i dag
Betänkia med all flit tin bittra dod och pina,
Hvartil all verisens brist och jämväl synder mina
Tig hafva bracbt, doch med tit egit välbehag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
