- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 13. And. Wallenius, Joh. Vultejus, Christ. Tiburtius, Ernst Gestrinius, Mich. Renner, Jonas Hjortzberg och Peter Warnmark /
353

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Warnmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hvem jämrar, ynkiar sig utofver skrakkligt qval?

Hvem skrålar, gråter bian de dömdas långa tal?

Hvem skrier, ropar der: Jag ar en ynklig sial,

Akk såta Jesu Cbrist inred mig i ditt väl!

Hvem brister i tbe ord: Jag bafver mykit ondt
Giord t uti iordsens kretz, den ussla ei förskondt!

Hvem är som nämner der: Jag bar med mången skänk

Ok motor till stort tal, der jämte irrig ränk
Försedt ocb brutit mot den stränga Herrans lag,

De armas trägna bön, med ett sorgfälligt klag.

Är ju då ikke de forsagda siålars bop,

Som stupat, snaflat ha uti en ryslig grop,

Undvika kunna ej ett sinnes frätand’ gnag.

Dy sådant skickat är förmedelst Gudz behag.

Der liudes sorl ok gny, der liudes fasligt rop,

Der koxa de sig om, der trängas de i hop,

Der trängtar deras munn alt efter hvad är vått,

Ok fika efter det, hvad de ha förr försmått,

Men ikke äga få för deras svikfull’ list.

Som de roissvyrdat ha mot frällsarn Jesuni Christ.

Der synes svafvel-rök stå utur helvitz haf,

Der synes buru som de stålta gå i qvaf,

Der synes utan fel hur* satans grvmma mackt
Sig yppar väldelig med häftig, mäktig vackt,

Der synes lågans kraft, som tärer, bränner opp
De galnas, slemmas skokk, med deras snöplig* kropp.
Hvem vill i sådan putt sin sälle-rjka kropp
Gi åt hin håles kiäft ok lykta så sitt lopp
Med vidrig ändegång, med dioper sukk ocb pust,

Slikt mista, saka bort all evig, ymnig lust,

Som gladli’n stämmes in i änglars prydlig chor,

Afvärier dödligt skott, ostyrigt ett upror?

I denna trånga siö för ögon ställes hur
Som fanens arga fond ok sielfva hans natur
Är till att dämpa ner, ok fälla, ha ikull
I bara mörkste bott, der han ej varder hull,

Der han ej vårdar rjk, ej ussel, fattig, arm,

Ej kind, af purpur röd, ej vakker, fager barm,

Ej blöda ögons hvarf, ej by af finste ferg,

Ej långer, rasker karl, ej oansenlig dverg,

Ej friskt ok kynnigt mod, ej lärd, olärder lemm,

Ej aldragröfste tok, ej den, som synes klemm,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/13/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free