Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Warnmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från våra lappar gifven, mer sorg än någor ro
Blir på vårt hierta skrifven, så länge vi här bo.
3.
En falskhet kan jag kalla then gåfva verlden ger,
Hon låter oss här falla och sedan ther åt ler,
Gråt, klagan, ängsligt hierta gier bon oss til förtret,
At ingen, ingen smärta dölgs undan, som jag vet.
4.
Nu som hon altid gifver, sorg, oro och förtret,
Hat, afvund, mord och ifver, alt ondt man nämna vet,
Så böjer jag mitt sinne från hennes myckna sorg,
Och sluter i mitt minne min Gud, min starcke borg.
5.
Hur* kan jag henne vörda, och gie godt hierte-lag,
Som är mig til en börda hvart ogn’bleck och hvar dag?
Jag i min barm tå lade en orm at värma op,
Then sedan giorde skade på mig, min usla kropp.
6.
Kom tå tu nåde-källa, mitt endast, som jag har,
Kom si, jag vil mig ställa hos tig, som äst min far,
Hos tig så vil jag vara, och ha mitt säkra bo,
Med tig vil jag mig para, så har jag evig ro.
7.
O Gud, tu vest min vilja, tu vest väl, sielf min far,
A t jag vil gierna skilja mig från alt tbet jag har,
Och verlden ej mer achta än ininsta stoft och sand,
Men endast eftertrachta titt söta hirala-land.
8.
Lät mig thet samma niuta med evig ängla-sång,
När jag mitt lif skal sluta och andas sista gång,
Så vet jag, at jag träder i en lycksalig hamn,
Och mig af hiertat gläder i tin, min faders famn.
9.
Tröst mig, o Gud, med thetta, at tu mig nådig är,
Och vil ej gå til rätta med mig, mig til besvär,
Tröst mig i sidsta stunden, then nu förhanden är,
At jag är ej bebunden med något ondt begär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
