Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så arg skal poiken bli sin rätt at eftersträfva,
At ey for domedag skal någon kanna håfva,
Hans fordran genom båfd ell‘ genom præscription,
Ett stadigt åtal giör en open prætention.
Tänck då hvad jag lär få för stränga successorer?
Tro fritt det biir ey skiamt ha dem til creditorer,
Derföre är det bäst, at man betalar mig,
Ty med si styfva barn biir ondt förlika sig.
XL.
En ung herres bref.
I. Til sin k. pappa in Januario 1704.
Sar länge skall värt bus vår liufste pappa sakna,
Skall stålta grannars mod ej nånsin kanna slakna?
Gad låt den tiggia fred, som hets dår af så rijk,
Och gör then bårda sten i Musckau vaxet lik.
Den sax låt sielf bli klipt, som andra tänckte klippa,
Lät ryssen fångas och ur ryssian aldrig slippal
Lät dem så käona få tbe svenskas stora jarl,
At tbe må se thet ban båd1 är ocb beter Karl.
O God, i åbr som fiohl min pappa värdes frälssa,
Skänk oss bans dyra lijf ocb sköt bans ädla bälsa,
Gör bonom uti feid af år ocb dagar mätt
Till bågnad ocb beröm vårt bela has och ätt!
II. Till sin k. mamma, samma år tilskickat ifrån Biörckeby.
Spor man mig hvad jag giordt, sen mamma sidst bortfarit,
Så svaras: Längta bar förnämsta syslan varit.
At läugta, är ett tungt och ledsamt tidfördrif,
Tbet är en lefvand* död, ett dödt ocb liflöst lif;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
