Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man frachtar, jungfru brod, hvad dnm I lärer fälla
Om deo, som på en tid roed nije haft beställa;
Hälst mangen sin credit har dermed helt forspilt,
At ban med en allen rakt broka samma filt
Ån mer, han aldrig slår vår kärlek utar hagen,
Ty ban med hånd och bok har lofvat oss bli trogen;
Ja redan slike prof i Musæ kärlek giordt,
At han det mäster-bref, han undfått, andfå bordt
Tänck, när herr Söderman får höra denna läxa,
Hvad lär för rosor då uti hans kinder växa?
Hvad 8vararn väl sin brud til det, som är så sandt,
Så klart och oppenbart och allom så bekant?
Dock therför må vår brud ej svarta strumpor bära.
Vi få väl alla uog, fast än vi tijo ära,
Ty som vi intet haft härtils at klaga på,
Så lär väl bruden ock sitt fulla nöije få.
Ett nöije uti frögd, at frogden smakar bätter,
Ett motgångs nöije, som gör motgångs bördan lätter,
Ett nöije, som från lust all leda drifver bort,
Som gör er sommar-dag och vinter-natten kort.
Lät blida himmel se thet händer, som här önskas,
At the886 två i långt och stadigt nöije grönskas,
At brnden med en son, en dotter eller par
Må jämväl göra snart bror Söderman til far!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
