Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
All jordisk Rättia lät bli biltog ur vår bog,
Ett u pr att anlet bor sin ögon up åt svängia,
Och ey som dumma svin i jorden näsan hängia.
Hur står en guda-slächt at giöra sig så låg?
Ett monster bur vår tid bör acbtas väll och nätt
Har berr Lars Hansson til tben efftre veriden lämnat;
Jag tror han var bär i af Gud egentli’n ämnat
Til andras effter-syn. Jag säkert gissar rätt.
Thet kund’ hans trägna band och trogna bön förmå
Hos Gud, som bland så få tben nåden bonom unnat,
At ban båd’ alimen tarf ocb enskylt armod kunnat
Med efftartrycklig hielp altjämt tilbanda gå.
Han var i stadigbet ett sielfsynt mastar-prof,
I mått ocb nycbterhet en lefvande predikan,
I 8achtmod, ödmiukhet han näplig’~hade likan,
Ty ofver ingen man han nå’nsin sig förbof.
1 rätt ocb redlighet gick vågen ända fram,
Och söckte aldrig til (som iglar äro vane)
At blifva fet och dryg af andras sår och bane;
En hällande balance tben var han altid gram.
In summa: hvar man vet, at han ett härberg var,
Tber gudligbeten som en rot, en mor, en dronniog
Til alla dygder är, har bafft en stadig våning;
Ty fordras inte lins, när dagen är så klar.
1 öfrigt är han känd för Jesu ägendom,
Som har på honom täcktz bomärket sitt intrycka,
Kors-tecknet menar jag, siuk kropp och vidrig lycka,
Thet han i trone drog och blef i döden from.
Så har tu, sälla siäl, nu fådt tin himbla-skrud,
Tå brude-främman tin, som trofasthet mån kallas,
Har cronan på tig satt i åsyn helgon allas,
livar med hon tig har crönt til Christi egen brud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
