- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 14. Johan Runius, Olof Broms och Olof Lindsten /
352

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kring thenna trappan nedan om vor’ städer, byar, marcker,
Med stora blomstrand1 åkerfält och skiöna gröna parker.
Til sielfva porten gick en bred spatzergång och allé,
Tben artigste, som någon vil med sina ögon se.

Men efter thenna gången var planterad af tbem rikom,

Så var han endest ock for them och androm vederlikom.
Doch uppå ymse sidor om vor‘ smala vägar två,

Then the af tben gemena hop til porten kande gå.

På marken gingo några män, som vacbta fä och fåren,1)
Til tbem i brnkot kiortel kom en liten, ung af åren,

The herdar höllo strax ett råd, the klädde honom af,
Och otan all barmhertighet nedsänkten i en graf,

The drogon opp, the skiutzan bort, han var en tid försvunnen,
Men mitt i äretrappans port han strax tberpå vardt funnen.
Från breda gången kom en frn, språng til med skrän och

skrål,

Drog karl‘n vid håret baklängs ut och satten i ett bål.

Högst på altan lag en och sof i silkes-sängen blöte,

Til cronan född och ammad op i ärans egit skiöte,

Han vaknad* ändtlig opp förskräckt, lät kalla fången fram,
Och när en vishet diup och stor hos honom han förnam,

Så lät han sättian på en vagn, så klar som bara gulle,
Framför åt måst( en bärhåld gå, som Abrech ropa skulle:1)
Ett ord, som märckte att hvar man skull* giöra reverentz;
Kortsagt, näst kungen fick han rum och namn af excellentz.

Ett folck försvann, ett kom igen, en lång man hölt på leta3)
At far sins åsnor få igen, han kom til en propbeta,

När han ifrån propbeten gick, var han en annan man,
Och för par åsnor, som han sökt, han tå én krona fann.

*) Historien om Joseph läses i 1 Mos. 6: 37 och följande capitlen.
») I vår s venska version står: Han lät ntropa för bonom: Thenne är
landsens fader. Men i hebraiskan, at han lät ropa Abrech, thet är,
efter D, Pfeiffers mening, så mycke sagt, at folcket skulle visa bo«
nom respect. Och på thet sättet är thet nästan lika som tå bos oss
för höga personer ropas: I gevär. ■) Om Saul, läs 1 Sam. 6: 9
ocb 10 cap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/14/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free