- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 14. Johan Runius, Olof Broms och Olof Lindsten /
354

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tänck, mannens namn, hans odygd och hans dödsart, alla

trenne,

Hur de på H begyntes just Hans likskrift blifver thenne:
Högdragne Haman Hänger här, hans graf är lik ett H,
Men tvärstrecket, som mitt på står, måst sättias ofvan på.

Ett folck gick bort, ett annat kom. Ther sågs en spel-

husjuneker *)

Oå stora gången fram, förstäld som en skenhelig munker;
Doch var han klädd i judisk drächt, had’ ögon som en

falck,

Alt folcket ropte med en mun och sad’, han var en skalck.

Han slapp på trappan op, fast han bordt snarar’ hafva slängar,
Och tå kund’ man offentlig* se, al vacktmästarn tog pengar,
På biskops-bäneken satt han ther i Aarons skrud en stund,
Men vroks strax ut igen och dog på mareken som en hund.

En 8)ächt förgicks, en ny kom til. På gången sågs der åka a)
En prächtig fru, som bölt uppå med mannen sin at språka,
Hon tyckt’, han för enfaldig var, hon talten in ett mod,
Kom, sad* hon, hit til tbenua port, vår sak skal väl bli god.

När han kom dit, hur bar n sig åt? Han kund* sig inte finna,
Men hvad han eij förslagen var, så var väl hans go qvinna,
Hon öpnad* porten med en dyrek och förd* ett sådant tal,
Som hielpe mannen opp och in i ärans egen sal.

Och när han dog, kom åter *gen then kungliga matronan
Och pratade för skålen så, at mågen ock fick kronan.
Then frun var mannens ähra vist. Och om man veta vil,
Så var bans namn Tarquinius och hennes Tanaquil.

Thet är mig en omöglig ting beskrifva alt til pricka,

Hur* hvar och en på trappan kom, och sig ther månde skicka.
En tackade sin egeo konst, en annan mer sin brud,
Then tredie sin patron och pung, then fierde tackad* Gud.

Omsider, efter mycket bång och mången stor förändring,
Från smala vägen tåligt kom framtråkands i sin vandring
En fet, brunachtig, liten man, som tvenne böcker bar,
Jag tror, det corpus juris och vår svenska lagbok var.

0 Om Jason läs 2 Maccab. 4 och 5 cap. *) Livius decad. 1
lib. I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/14/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free