Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Schmedeman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10.
Gud hotar villia väldigt straffa
De stålta8 våld och öfvermod,
Som guld och gods med orätt skaffa
Och tryckia andra mot hans bod.
Guds hämbd ju deras usle macbt
Ey undgå kan med all sin praobt
11.
Vår kropp är stoft, leer, mull och aska,
Af Gudi skapt till själens huus,
Hvad vill du då så syndigt braska
Och lefva stålt i ståth ocb suus.
Vår sial odödlig, himmelsk är,
Till Gud bör den ock sträfva här.
12.
1 Gud är kärlek, frijd och nåde,
Hans beläte man lijkna bör,
Ty aldrig den Gudz ansicht’ skåde,
So ra ey hans skepnad följe giör.
Med nåde, frijd och kiärlekz-värk,
O Gud, oss der till föör och stärk!
18.
Ey bör man något androm giora,
Hvad man sig sielf ey vill haa giort,
Men hielpa, trösta, gierna höra
Nödstältas qvijdan på all ort,
Med ödmiukhet stedz tänkia på?
För alt man skall till ansvar stå*
14.
En död och domb ey nå’nsin svijker.
Den ingen siäl undslippa får;
I döden hög ocb låg blijr lijker,
Men domen giör en skillnad svår.
En vrångvijs blijr fördömd till glöd,
En from blijr frälst för Jesu död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
