Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Törnevall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vist suckar så mangen i hiertat nu si tt,
Att hastigt han blifvit sin ahre-crantz qvitt,
Ty sätt för tin ähra så fastan en bohm,
Som Engelborgz portar the hafva i Rom.
Dock mera tu akta godt samvet at bära,
I hiertat än såsom forgange lig ähra,
Tin ähra kan lättlig från tig blij bedragen,
Men samvetsens prydnat blijr aldrig borttagen
Fast andra skönt dömma tig brotzliger vara,
Om samvet ey dommer, frukt icke nån fara,
Godt samvet thet lögnen frimodig bortsparker,
Med sig ey ondt veta, är kopparmur starker.
En ovijss man vandrar i verlden fast illa,
Som skepp uthan styre i hafvet thet villa,
Dock otidig vijssbeet groop offta tig gräfver,
Ty dölg tine vijsbeet när tiden thet kräfver,
Tben som i rätt’ tider låtz vara en tooker,
Han billigt må skattas för vara rätt klooker,
Alf andras råd ensam tu icke ogilla,
Sielfkloker han allom behager rätt illa,
För kloker att vara lätt see tu tig vakter.
Af alla föraktas then alla förakter.
Tben härligste seger är öfver ond’ luster,
Ty the oss städz gifva the hårdaste duster,
Tu vinner tin fiend, tu stackar tå heter,
Än såsom en annan; men om tu mot streter
Och vinner tin’ lustar, tu starkar har varit
Än som tu äst sielfver, thet få haa förfarit,
Alt annat ondt snarar än vällust nedtryckes,
Ty alfvart tu sträfver mot thet som ondfc tyckes,
Men vällust hon synes fast liuflig och söter,
Ty ger tu snart vijka när "som hon tig möÉer,
Fler menskior är’ lijkar’ oskälige bestar,
Än menn’skior, och äro som . åsnor och hästar,
Ja lijka som dieflar i sionet sitt yra,
Sig sielf the ey knnna, ey vela rätt styra,
Af menniskio släktet tag villdiur och dieflar,
Hvad vore för under (iag sanning nu gräflar)
Om man sig en lykta med brinnand’ lius tager,
Och ibland folk söker om liusa middager,
Att menniskior finna, ty alla så heta,
Men menniskior sanna man most effterleta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
